Spridning av rykten – nätbrott eller inte?

2020-09-29 | Tid att läsa:5 minuter

29.09.2020

“På Jodel (en anonym chatapp) sprids en uppgift om mig som inte är sant. Det påstås att jag skulle ha slagit mitt ex. Det ursprungliga inlägget har tagits bort men i nya inlägg hänvisas det ofta till de första inläggen. I det första inlägget användes mitt fullständiga namn, och det är tydligt även senare att det berör mig och min ex-flickvän. Jag har så mycket ångest över detta. Jag kan inte sova på nätterna och är rädd för att gå i skolan. Jag skulle vilja veta vem som sprider ryktena. Bör jag rapportera detta till polisen?” Pojke, 16 år

Att sprida rykten är en av de vanligaste formerna av nättrakasserier. Otrevliga rykten kan orsaka stor skada även utanför nätet men på nätet kan det bli mycket värre, då rykten kan spridas anonymt och okontrollerat till en bred publik. Ju "saftigare" ryktena är, desto lättare sprids de också.

Rykten och skvaller är en del av sociala medier. Många plattformar har sina egna kanaler eller konton bara för detta. Även om ett rykte ursprungligen startades med syfte att mobba sprids uppgifter ofta vidare utan vidare tanke. Skvaller är underhållande, rubbande och chockerande, varför de delas vidare i fler och fler kanaler.

Vad säger lagen om att sprida skvaller? Nedan finns svar på några av de vanligaste frågorna som har uppstått i de fall som rapporterats till oss.

Är spridning av rykten ett brott?

I vissa fall kan brottet “förtal” vara aktuellt. Brottet har begåtts när någon pekat ut en annan person såsom "brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt" eller annars lämnat uppgift som är "ägnad att utsätta denne för andras missaktning".

När det görs en bedömning om en handling uppfyller brottsförutsättningarna för förtal måste vissa saker tas i beaktning. Vilken typ av uppgift har lämnats, innehållet av uppgiften, hur uppgiften har lämnats eller spridits vidare och om det är en nedsättande uttalande som kan ha påverkan för en persons anseende hos andra människor. Spridningens storlek samt konsekvenserna spridningen har fått kan också ha en stor betydelse.

För att kunna klassificera en händelse som förtal krävs att syftet med spridningen av uppgiften är att utsätta en person för nedsättande eller kränkande omdömen. Det ska vara en uppgift som typiskt sett kan orsaka att andra får en mer negativ bild av personen eller att personen betraktas på något sätt som ”sämre” människa. Vidare ska det vara en uppgift med en viss precision och inte enbart ett värdeomdöme. Även om alla typer av nedsättande uttalanden är oacceptabla, är vissa uttryck och påståenden mer allvarliga i lagens mening än andra. Uppgiften ska vara så bestämt att att dess sanningshalt kan prövas. Exempelvis kan detta vara påståenden om att en person är pedofil eller alkoholist. Ett påstående om att en person är ful eller otrevlig är däremot att anse som ett värdeomdöme.

I exemplet ovan har det spridits en lögn om att en person skulle ha slagit sin ex-flickvän, dvs. begått ett brott. Med tanke på allvaret med påståendet och det faktum att det har tagits upp i flera Jodel-inlägg kan man anse att handling uppfyller förutsättningarna för förtal i detta fall.

Vad händer om rykten är sanna?

Förtalsbrottet är kan anses begånget oberoende om uppgiften är sann eller inte. Det saknar betydelse om de negativa uttalandena är sanna och det kan det utgöra förtal trots att utsagorna är sanna.

När man tittar på om den lämnade uppgiften kan utgöra förtal gör man en bedömning av om uppgiften typiskt sett kan resultera i att personen förlorar aktning från andra människor. Det räcker att uppgiften kan resultera i förlorad aktning från personer i offrets umgängeskretsar. Det krävs dock inte att uppgiften i ett enskilt fall faktiskt har framkallat andras missaktning.

Finns det undantag?

Det finns ett undantag och detta är när en person är skyldig att uttala sig om en viss uppgift eller om det annars med hänsyn till omständigheterna är försvarligt att lämna uppgiften. Exempelvis kan detta vara situationer som vittnesmål, polisförhör samt andra förhör eller utredningar som äger rum inför domstolar eller administrativa myndigheter vid prövning av mål och ärenden. Undantaget gäller när uppgiften är sann eller om man har skälig grund för att tro detta.

Vid undantaget måste man ta hänsyn till när, hur och till vem den nedsättande uppgiften lämnades. Syftet med uttalandet har också betydelse. Ju allvarligare påståendet är, desto mer krävs det för att det ska bedömas som försvarligt att gå ut med det.

Kan varje person som sprider rykten vidare hållas ansvariga?

Det är inte bara den som har börjat sprida den kränkande uppgiften, utan även de som sprider den vidare som kan göra sig skyldiga till förtal. Vid vidarespridning av uppgifter får varje spridning bedömas för sig. Att en uppgift redan har gjorts tillgänglig för fler än ett fåtal personer utesluter därmed inte ansvar för senare spridning. Varje person som sprider uppgiften vidare kan göra sig skyldig till brott.

Med hjälp av SomeBuddy kan du rapportera alla typer av nätkränkningar. SomeBuddy är en lättanvänd, konfidentiell och helt anonym tjänst. När du rapporterar något till oss får du alltid ett snabbt svar och tydliga instruktioner om hur du ska gå vidare i just situation. Läs mer om tjänsten och beställ SomeBuddy nedan! 👇🏾

Laura
Jurist på SomeBuddy